Mitt barn försov sig imorse. Tyvärr var inte min kropp riktigt med på det och jag låg och väntade och lyssnade efter gråt en timma i min säng. Nu är Edvin riktigt glad och utvild, men inte jag. Typiskt att jag aldrig kan passa på när tillfälle bjuds.
tisdagen den 16:e december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Japp, så är det. Men vi får vila när de flyttat hemifrån! ;-)
Typiskt! Lill-killen sov också gott idag på morgonen, men så hörde jag dotter N stiga upp och prata så då fick jag pallra mig upp iaf.
anna
haha precis:-)
Mia
Ja det är verkligen typiskt. Nästa helg ska vi på bröllop och mina föräldrar ska passa Edvin hela helgen. Vi har sett framemot sovmorgon i flera månader, men nu känns det som att vi kommer vakna ändå.
Typiskt! Har hänt mig med otaliga gånger, nu börjar det ordna till sig, idag sov vi till 8.20! :-) Så det finns hopp! :-D
Frida
Vad skönt det låter. Hoppas Edvin börjar sova längre för att gå upp 6 varje dag är ingen höjdare, men det finns kanske hopp då:-)
Skicka en kommentar