Dagens suck

Häromdagen insåg jag att Edvin växt ur sina svart velourbyxor, så igår knallade vi ner till Lindex för att köpa ett par nya. Eftersom hans andra velourbyxor i storlek 80 är precis lagom, fick jag för mig att vi skulle köpa ett par 86:or som han kan växa i istället. Storlek 86 är första storleken på pojk- respektive flickavdelningen, så för första gången fick jag chansen att besöka andra delen av butiken.

Tala om helt skilda världar. På bebissidan är kläderna för det mesta hyfsat könsneutrala med färger och modeller som båda könen kan använda. Nu ska Edvin helt plötsligt ha byxor i baggystil, älska blått och grönt, göra grattisreklam för NHL och digga Spindelmannen. Än så länge har han mig veterligen inte gett uttryck för något sådant. Samtidigt är jag glad att jag inte har en tjej. Där var nu kläderna tajta, urringade och rosa. Maken till fula kläder har jag inte sett sen jag var inne på H&M sist. Där kör de uppdelat redan från bebis. Jag inser verkligen att jag framöver helt måste hålla mig till mina kära danska märken. Det blir lite dyrare, men det finns ju inget alternativ.

När vi gick hemåt och chocken börjat lagt sig, började jag fundera på vad saker klädmärkena egentligen skulle ha på kläderna för att på riktigt spegla vad barn runt 1 år gillar. Både Edvin och hans tjejkompisar verkar nämligen gilla samma saker. Så vad sägs om oranga kläder (i samma praktiska färg som barnmaten) med tryck som föreställer kylskåp, diskmaskiner, blomjord, toalettpapper och tidningspapper?